Bellmans vän, Fredman
Johan ( Jean ) Fredman föddes 1712 och dog 1767. Pappan Anders var urmakare och lärde sin son Johan yrket i grunden. Därefter togs sig Johan till London för att slutföra sin utbildning.
När han var 24 år blev han Mästare i Stockholms urmakarämbete. 1745 blev han dessutom Hovurmakare och ansvarade för hovets alla klockor men även Storkyrkans tornur.
Verklighetens Jean Fredman var en allmänt känd stockholmsfigur. Han var en aktad och framgångsrik som affärsman och urmakare; ägare till flera fastigheter i Stockholm. Redan vid 29 års ålder utnämndes han till ålderman i sitt skrå. Vid 33 års ålder gifte han sig även med en hyggligt välbärgad änka. Av någon anledning förbyts framgången i förfall. Fredman misskötte sitt ämbete, han förskingrade pengar både från sin arbetsgivare och sin hustru, vilket ledde till rättsprocesser. Han blev fråntagen sina hederstitlar och sin egendom och söp ned sig. Han hamnade till slut på gatan där han drev omkring som en av Stockholms många alkoholister. Han dog i ”bröstfeber” den 9 maj 1767, helt omedveten om att hans namn genom Bellmans försorg skulle förevigas. Några veckor efter Fredmans död skriver den 27-årige Bellman den första dikten om denne, Fredmans Begravning.
Per Åke
Tags : Fredman, Klockor, Klocktillverkning, klokcor i offentliga miljöer, Per Åke, Urmakare, Urmakaryrket
