Det senaste samarbete är bl a Boss watches och Sveriges hetaste Porscheteam Xlander Racing, just nu ledare i Porsche Carrera Cup. Tillsammans har vi skapat en unik klocka signerad stjärnföraren Robin Rudholm. Modellen är limiterad till 500 klockor och säljs enbart i Sverige (hos Stjärnurmakarna) och Danmark. Det är ett unikt projekt för Hugo Boss watches som inte tidigare har gjort ett liknade samarbete för enbart Sverige.

Hos Casio hittar vi samarbete mellan Edifice och Red Bull Racing Formula One team, just nu ledare av F1. Edifice har gjort en serie klockor som i sin design har inspirerats av designen och formen från bilarna. Konceptet har de döpt till “Speed and Intelligence”.

Två fartfyllda tips på studentpresenter med spännande historier.

//Malin

Ibland kan känslan säga en sak och klockan en annan. I motorsportens värld är det många faktorer som spelar in. Du ska ha ett bra team, en bra bil som är inställd bra och givetvis vara en duktig förare. Kombinationen gör att du är en vinnare eller inte.

Jag har hållit på med motorsport sedan sex års ålder. Idag är jag 32. Många gånger har tiondelarna varit på min sida. Senast förra året då jag vann Porsche Carrera Cup. I år gör jag ett nytt försök. Givetvis är målet inställt på att försvara mästerskapet. Inledningen på säsongen har varit lovande. Delad ledning i mästerskapet efter två andraplatser i premiären.

En extra kul nyhet för året är vår limiterade Robin Rudholm Xlander Boss-klocka. En otroligt lyckad klocka som jag bär dygnet runt. För mig har tiden blivit ett intresse. Eller ja, inte tiden, men klockor! Under flera år har jag designat limiterade klockor. Årets klocka är lite extra speciell. Att få göra det med Boss som vi även exponerar på bilen är en fjäder i hatten.

Klockor, tid och racing hör ihop.
Och snart hörs vi igen…

//Robin Rudholm

Foto: Media Empire

Christian Marclay

”Verket” pågår alltså under24 timmaroch skildrar tusentals tidsrelaterade filmklipp med armbandsur,kyrkklockor, väckarur m.m. Filmklipp, som samlats in av sex heltidsarbetare som bl.a. infogat en sekvens från Ingmar Bergmans   ”Scener ur ett äktenskap”

Köerna ringlar sig långa utanför galleriet i London, och så gjorde de även i New York där den förevisades tidigare i år.

Knäppt? Nej dettycker inte jag. Tiden är ett centralt begrepp i våra liv så varför inte göra något k reativt av den eller med den, för den delen. Det har Christian M. gjort.

The Clock från Youtube

Per Åke

Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök mellan den 15 maj och den 30 september.
Idén kom från ursprungligen från Benjamin Franklin på 1700-talet och hans  föreslog att man skulle flytta fram klockan en timme under sommarmånaderna för att bättre utnyttja ljuset. Protesterna från det då mycket jordbrukande Sverige, bliv så massivt att man beslöt sig för att avbryta det hela. Men1980 införde Sverige återigen Sommartid. Denna gång uteblev protesterna.

Varning för sommartid

Bruket att vrida fram klockan en timme var bl.a. att spara energi. Det officiella namnet för sommartid, är DST, vilket står för Daylight Saving Time.
I Storbritanien har man ett annat uttryck för sommartid, BST. Det står för British Summer Time, men är egentligen samma sak. Men de finns också de som anser att sommartiden påskyndar den globala uppvärmningen och påskyndar isarna i Antarktis. Uppenbarligen är artikelförfattaren av den uppfattningen att polarisarnahar en särskild känsla för klockan!

Som sagt, 1980 infördes åter sommartid i Sverige och inföll första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1.00 UTC. Åren 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela EU gemensam sommartid: den börjar sista söndagen i mars, som i år är den 27 mars, och slutar sista söndagen i oktober, dvs i år 30 oktober. Under sommartiden står solen som högst omkring klockan 13.00 i Haparanda. Tiden varierar några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning och orternas longituder. Skillnaden i verklig soltid mellan längst i väster och längst i öster är knappt en timme i vårt avlånga men smala land.

Så den 28 mars och den 31 oktober har våra butiker bråda dagar att ställa om alla klockor i butikerna, men också med att hjälpa sina kunder med justera deras klockor. Något vi gärna hjälper till med. Vi är ju Stjärnurmakare!

Källor: Wikipedia bl.a.

Per Åke

Tid är ju ett begrepp som påverkar oss alla nuförtiden, men var ganska ointressant för våra förförfädrar. Idag är tiden i centrum för oss alla, varje dag året runt.

Vi reser till våra arbeten och har en tidtabell att förhålla oss till, vi hämtar och lämnar på skolor och dagis vid vissa tider, vi hyr en tennisplan för en viss tid och vi bokar ett bord på en restaurang en viss tid. Vårt favoritprogram på TV börjar en viss tid. Tid, tid och åter tid.

Men när Internet kom i slutet av förra seklet på allvar ( vad det känns avlägset! ), krympte vår värld på många vis. Vi kan kontakta vänner på andra sida jorden med bara några knapptryckningar. Det innebär en del problem eftersom tidskillnaderna i de olika tidzonerna gör dygnet ojämförbart med varandra.

Ur detta dilemma, födde Swatch Group i Schweiz en idé om att skapa en ”Internettid”. Man delade in dygnets 24 timmar, som råkar var detsamma i alla tidzoner , i tusen enheter, där varje minut motsvarar 86,4 sekunder, eller 1 minut och 26,4 sekunder. Varje tusendel av timman kallar man för ”Beats”.

Nu måste man skapa en nollpunkt varifrån man räknar. Sedan tidigare i den ”gamla” världen har vi ju GMT (Greenwich Mean Time ), men i den ”nya” tiden heter det BMT ( Biel Mean Time ). Biel är Swatch groups säte i Schweiz.

BMT-tid

Beats visas med tre siffror med ett @ före, typ @500, vilket är lika med kl 12:00 mitt på dagen. Det innebär också att @000, motsvarar västeuropeisk normaltid och när vi är en minut före midnatt är internettiden,c:a  @999.

Jag tror därför att om något år, så kommer det att finnas ganska många klockor som visar tiden från både den ”gamla” tidräkningen och den ”nya”. Kanske vi får se något i den vägen redan på Basel-world i vår?

Per Åke

Longines mastercollection

En kronometer däremot, är delvis något annat.

Kronometer som begrepp, får  endast användas för klockor som godkänts av institutet Contrôle Officiel Suisse des Chronomètres (COSC)  och uppfyller  institutets fastställda krav.

Kriteriererna för detta är en vansinnigt hög precision och dessutom så pass okänslig  att den kan användas för astronomisk navigation. Något som t.ex. är  lämpligt för sjöfart och flyg när noggrannheten är av största vikt.

Kronometrar är en gammal uppfinning och vad man vet så härstammar konstruktionerna från mitten av 1700-talet och med urmakare  John Harrison som en av konstruktörerna.

En välgjord kronometer är så nära ”rocket science” man kan komma.

Klarar man sig utan dessa krav är ju en kronograf ett väl så bra alternativ. Med den på handleden kan man dubbelkolla TV:s sändningens hålltider, ha koll på grillen eller annat som handlar om att mäta tid.

Flygarur, kalenderur, dykarur, seglarur – ja det finns många olika varianter och också olika tekniska konstruktioner som åstadkommer just det man för stunden vill mäta.

Utbudet är stort och kostar allt ifrån c:a 2 000 kr upp till obegränsade nivåer. I våra butiker finns många prisvärda kronografer och ett just nu mycket förmånligt köp är Esprit Octo Chrono för c:a 2 000 kr som finns i olika varianter, här i roséguld och svart läderband.

Per Åke

Idag vill jag lyfta fram en snygg klapp från SEIKO:
Till henne, VELATURAN en kronograf med diamanter – superläcker!
Till honom, CONCEPT med Kinetic-funktion – enkel men med finess!

//Malin

Denna ”gigant” inom yrket urmakare är inte bara en av industrins största perfektionister, han är också en stor läromästare och sedan i våras även Commander of the Order of British Empire!

George Daniels var också innovatören av co-axialverket som han presenterade redan 1974 för den schweizka urindustrin, med viss skepsis sägs det. Numera finns hans innovation i Omegas lite finare verk. T.ex kaliber 8500 och 8501.

Artikeln i DI.weekend handlar dock om en av alla hans adepter, Roger Smith, som tillverkar sina egna klockor i sin radhuslänga på Isle of Man. De handgjorda små sakerna börjar på 750 000 kr och slutar på en bit över 3,5 milj kronor. Och om Roger får bedöma hållbarheten på hans skapelser, så nämner han 300 -400 år.

Låter bra, men svårt att kontrollera.

Per Åke

Eller vad sägs om att Bulova var den tillverkare som lanserade den första tranistorsyrda klockan i slutet av femtioalet.Företaget etablerades i USA redan 1875 och redan 1926 var man det första företaget ( i världen ) som utnyttjade radion för reklam! Detta skedde 1926 och 1941 var Bulova också en pionjär när det gäller reklam i TV!

Men om vi nu lämnar deras rollsom banbrytare på mediakartan och istället letar oss ner i deras roll inom urtillverkningen, så märker man snart är även här har Bulova haft en banbrytande roll i många avseenden.

Även om det var och är ett amerikanskt företag, så startade man redan 1912 verktillverkning i Bienne i Schweiz medan sammansättningen skedde i USA. I böran av andra världskriget fick man sitt stora komerisella genombrott, då man försåg den amerikanska krigsmakten med sina armbandsklockor, utrustade med vattentät boett mintuvisare och dessutom med anti-shock mekanism.

Under åren efter kriget började Europas olika tillverkare försöka skapa batteridrivna verk.  Detta fick Bulova höra talas om men en av de unga ingenjörerna, Max Hetzel,  hos Bulova i Schweiz var inte imponerad av de olika försök hos de andra tillverkarna. Hans egen lösning med en mekanisk stämgaffel med avstämd frekvens på 360 Hz, som fick sin styrning av en transistor, tyckte han var både bättre och exaktare. Han lät konstruera flera olika prototyper under de följande åren och 1959 föddes den första komersiella modellen, Accutron, lanserades i slutet av 1960. Utrustade med 27 olika delar varav 12 var rörliga. Priset var högt, c:a $150, men blev detta till trots en formidabel succé.

Ett exemplar av denna första modell finns för övrigt på Tekniska musset i Stockholm. Samma år blev även Bulova leveranör av tidmätare till NASA och följde med NASA´s rymdprogram på totalt 46 olika rymduppdrag.

Detta imponerade tydligen på den dåvarande presidenten i USA, Lyndon B. Johnson som 1962 förklarade Bulova till ”Gift of State” och gavs till ledande statsmän och andra dignitärer som en gåva från Vita Huset.

Övriga milstolpar:

1967 förklarades Bulova som den enda acceptarade klockan ombord på Air Force One.

1969 introducerades Accuquartz, den första quartz-baserade klockan.

1973 monterades Bulova in på NASA´s Skylab.

1996 kom Bulova på plats nr 4 i konsumentkännedom avseende produkter inom klockor och juveler i USA.

2001 förvärvade Bulova rätten till varumärket Harley-Davidson avseende klockor och är sedan dess tillverkare av dessa klockor.

Hemma i Sverige är kanske inte Bulova något av de mest kända märkena, men håll med om att det är en intressant historia kring märket Bulova!

Per Åke