Christian Marclay

”Verket” pågår alltså under24 timmaroch skildrar tusentals tidsrelaterade filmklipp med armbandsur,kyrkklockor, väckarur m.m. Filmklipp, som samlats in av sex heltidsarbetare som bl.a. infogat en sekvens från Ingmar Bergmans   ”Scener ur ett äktenskap”

Köerna ringlar sig långa utanför galleriet i London, och så gjorde de även i New York där den förevisades tidigare i år.

Knäppt? Nej dettycker inte jag. Tiden är ett centralt begrepp i våra liv så varför inte göra något k reativt av den eller med den, för den delen. Det har Christian M. gjort.

The Clock från Youtube

Per Åke

Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök mellan den 15 maj och den 30 september.
Idén kom från ursprungligen från Benjamin Franklin på 1700-talet och hans  föreslog att man skulle flytta fram klockan en timme under sommarmånaderna för att bättre utnyttja ljuset. Protesterna från det då mycket jordbrukande Sverige, bliv så massivt att man beslöt sig för att avbryta det hela. Men1980 införde Sverige återigen Sommartid. Denna gång uteblev protesterna.

Varning för sommartid

Bruket att vrida fram klockan en timme var bl.a. att spara energi. Det officiella namnet för sommartid, är DST, vilket står för Daylight Saving Time.
I Storbritanien har man ett annat uttryck för sommartid, BST. Det står för British Summer Time, men är egentligen samma sak. Men de finns också de som anser att sommartiden påskyndar den globala uppvärmningen och påskyndar isarna i Antarktis. Uppenbarligen är artikelförfattaren av den uppfattningen att polarisarnahar en särskild känsla för klockan!

Som sagt, 1980 infördes åter sommartid i Sverige och inföll första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1.00 UTC. Åren 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela EU gemensam sommartid: den börjar sista söndagen i mars, som i år är den 27 mars, och slutar sista söndagen i oktober, dvs i år 30 oktober. Under sommartiden står solen som högst omkring klockan 13.00 i Haparanda. Tiden varierar några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning och orternas longituder. Skillnaden i verklig soltid mellan längst i väster och längst i öster är knappt en timme i vårt avlånga men smala land.

Så den 28 mars och den 31 oktober har våra butiker bråda dagar att ställa om alla klockor i butikerna, men också med att hjälpa sina kunder med justera deras klockor. Något vi gärna hjälper till med. Vi är ju Stjärnurmakare!

Källor: Wikipedia bl.a.

Per Åke

Tid är ju ett begrepp som påverkar oss alla nuförtiden, men var ganska ointressant för våra förförfädrar. Idag är tiden i centrum för oss alla, varje dag året runt.

Vi reser till våra arbeten och har en tidtabell att förhålla oss till, vi hämtar och lämnar på skolor och dagis vid vissa tider, vi hyr en tennisplan för en viss tid och vi bokar ett bord på en restaurang en viss tid. Vårt favoritprogram på TV börjar en viss tid. Tid, tid och åter tid.

Men när Internet kom i slutet av förra seklet på allvar ( vad det känns avlägset! ), krympte vår värld på många vis. Vi kan kontakta vänner på andra sida jorden med bara några knapptryckningar. Det innebär en del problem eftersom tidskillnaderna i de olika tidzonerna gör dygnet ojämförbart med varandra.

Ur detta dilemma, födde Swatch Group i Schweiz en idé om att skapa en ”Internettid”. Man delade in dygnets 24 timmar, som råkar var detsamma i alla tidzoner , i tusen enheter, där varje minut motsvarar 86,4 sekunder, eller 1 minut och 26,4 sekunder. Varje tusendel av timman kallar man för ”Beats”.

Nu måste man skapa en nollpunkt varifrån man räknar. Sedan tidigare i den ”gamla” världen har vi ju GMT (Greenwich Mean Time ), men i den ”nya” tiden heter det BMT ( Biel Mean Time ). Biel är Swatch groups säte i Schweiz.

BMT-tid

Beats visas med tre siffror med ett @ före, typ @500, vilket är lika med kl 12:00 mitt på dagen. Det innebär också att @000, motsvarar västeuropeisk normaltid och när vi är en minut före midnatt är internettiden,c:a  @999.

Jag tror därför att om något år, så kommer det att finnas ganska många klockor som visar tiden från både den ”gamla” tidräkningen och den ”nya”. Kanske vi får se något i den vägen redan på Basel-world i vår?

Per Åke

Men vad har detta med tid och klockor att göra?

Jo klippet är exakt 102 sekunder långt eller om du hellre vill, 1 minut och 42 sekunder.

Mycket nöje!

Per Åke

Lurad på nätet

Våra butiker får ofta besök av kunder som handlat en klocka via nätet från någon suspekt utländsk sida. Ett lockande pris var säkert avgörande. Och även om det var det avgörande, glömmer de ofta bort all den trygghet som man får genom att handla i en seriös butik eller på vår egen webbshop http://www.stjarnurmakarna.se/varukorg.aspx.

Det trista är att många kunder blir  lurade. Det är inte helt ovanligt att den nyköpta klockan från utlandet, i själva verket är en skickligt gjord kopia med förfalskat äkthetsintyg. När våra urmakare öppnar en sådan klocka ser han/hon direkt att det är en kopia, och tvingas meddela den lurade kunden om realiteten.
Ofta, för att inte säga alltid, är det i praktiken omöjligt att få returnera varan och få pengarna tillbaka. Något direkt köprättsligt stöd i lagen har man inte heller, om inte klockan är inhandlad i Sverige .

Köper du en klocka i våra butiker, får du alltid ett års garanti, du får en försäkring utan kostnad ( förutsat att klockan kostar mer än 200 kr ) och som täcker plötslig och oförsedd händelse eller förlust/stöld.
Du har också möjlighet till bytesrätt och du får ett fackmässigt bemötande. Möjligen kostar denna trygghet några kronor mer än den ”nedsatta” klockan på nätet, men tryggheten borde överväga.

Jag läste nyligen om en kille som trodde sig ha köpt en Bretiling på e-bay. Den som lagt högst bud, hoppade plötsligt av auktionen. Han som var ”tvåa” vann därmed auktionen. Betalde c:a 20 000 kr via sitt kontokort och klockan leverades i snygg kartong med äkthetscertifikat och kvitto.
Men klockan var en skickligt tillverkad kopia med ett kinseiskt automatisk verk som lät som ett mindre tröskverk. Han var totalt lurad och när han sökte kontakt med säljaren var den profilen utraderad på e-bay.

Så tänk en gång extra, är mitt råd.

Per Åke

Longines mastercollection

En kronometer däremot, är delvis något annat.

Kronometer som begrepp, får  endast användas för klockor som godkänts av institutet Contrôle Officiel Suisse des Chronomètres (COSC)  och uppfyller  institutets fastställda krav.

Kriteriererna för detta är en vansinnigt hög precision och dessutom så pass okänslig  att den kan användas för astronomisk navigation. Något som t.ex. är  lämpligt för sjöfart och flyg när noggrannheten är av största vikt.

Kronometrar är en gammal uppfinning och vad man vet så härstammar konstruktionerna från mitten av 1700-talet och med urmakare  John Harrison som en av konstruktörerna.

En välgjord kronometer är så nära ”rocket science” man kan komma.

Klarar man sig utan dessa krav är ju en kronograf ett väl så bra alternativ. Med den på handleden kan man dubbelkolla TV:s sändningens hålltider, ha koll på grillen eller annat som handlar om att mäta tid.

Flygarur, kalenderur, dykarur, seglarur – ja det finns många olika varianter och också olika tekniska konstruktioner som åstadkommer just det man för stunden vill mäta.

Utbudet är stort och kostar allt ifrån c:a 2 000 kr upp till obegränsade nivåer. I våra butiker finns många prisvärda kronografer och ett just nu mycket förmånligt köp är Esprit Octo Chrono för c:a 2 000 kr som finns i olika varianter, här i roséguld och svart läderband.

Per Åke

På engelska kom uppdelningen av dagen att ske i två 12-timmarsperioder.

”Fore noon ” startade direkt efter midnatt och benämndes som ”ante meridiem”, eller A.M. i förkortad version.

”Ante” på latin betyder nämligen för ”before” och eftermiddagen ( afternoon ) kallas ”post meridiem” eller P.M.

”post” på latin betyder ju som alla vet - ”efter”.

På den här tiden, vi pratar kanske 1200 -1400-talet, var ju inte tiden något som togs på särskilt stort ansvar, räckte det med en visare för timmarna. Dessutom var ju inte precisionen särskilt stor på tidmätningen, så det hade inte tjänat till något med visare för minter, om man nu hade kunnat tekniken.

Per Åke

Vad var det fel på det året vi hade? Ekonomin vände i Sverige, de flesta fick det bättre och kunde köpa fler klockor och andra viktiga produkter.

Här måste det forskas!

Ner med blicken i historieböckerna igen för att ta reda på detta egendomliga fenomen, som verkar enbart gynna kalendertillverkarna. Nyårsdagen,  är det borgerliga årets första dag. Den 1 januari kommer från romartiden s0m c:a 150 år före Kristus, bestämde att just denna dag var den dag då statsmännen fick sina befattningar i Rom.

Kristna kyrkor placerade sina nyår lite spridda över året, beroende på vilket land kyrkans fanns. Det kunde vara 25 december men också 1 september som i vissa delar av Ryssland.

Och i Kina firar man än idag sitt nyår mellan 21 januari och 19 februari.

På våra breddgrader är det vetenskapliga året är alltid detsamma, 365,25 dygn, det vill säga exakt 31 557 600  sekunder eller 525 960 minuter eller 8 766 timmar.  

Så nu är den frågan utredd, men svaret på varför, kvarstår till  framtida filosofer att grubbla över.

Per Åke

I antiken konstruerade man byggnader med ett litet hål för solens strålar att skina genom och reflekteras mote en yta inne i byggnaden på t.ex. höst och vårdagjämningen.
Så småningom blev det så att tidsperioder mellan solens högsta punkten på himlen under två på varandra följande dagar samt solens högsta punkt, kallades ”mitt på dagen”, början första 12-timmarsperioden och slutet på den andra.

Hours, hora, heures , ora ( timmar ), delades i sin tur upp i 60 mindre enheter, (latin- minuere som betyder ”att minska” ). Den andra uppdelningen ( latin : secunda ) i ännu mindre avsnitt, en sextiondel av ”minuere”.

Ja, så nu kan jag sluta grubbla mer om detta. Nästa gång tänkte jag förklara varför man i vissa regioner envisa med att skriva/säga AM och EM framför klockslaget och varför man anger tid i 12-timmars cykler.

Per Åke

Denna ”gigant” inom yrket urmakare är inte bara en av industrins största perfektionister, han är också en stor läromästare och sedan i våras även Commander of the Order of British Empire!

George Daniels var också innovatören av co-axialverket som han presenterade redan 1974 för den schweizka urindustrin, med viss skepsis sägs det. Numera finns hans innovation i Omegas lite finare verk. T.ex kaliber 8500 och 8501.

Artikeln i DI.weekend handlar dock om en av alla hans adepter, Roger Smith, som tillverkar sina egna klockor i sin radhuslänga på Isle of Man. De handgjorda små sakerna börjar på 750 000 kr och slutar på en bit över 3,5 milj kronor. Och om Roger får bedöma hållbarheten på hans skapelser, så nämner han 300 -400 år.

Låter bra, men svårt att kontrollera.

Per Åke